Mzungo!

Viting, de flesta ropar efter mig. Men inte har pa Znz, for har ar det manga! Har ar det istallet - Mambo! 

Med musik i mina horlurar sitter jag nu pa ett internetcafe pa Zanzibar. Den vackra on utanfor Tanzanias kust. Igar kvall kl 18 kom jag hit. Beslot mig for att ta flyget fran Nairobi, som tog endast 2h. Annars tar buss och farja nastan tva dagar. Eftersom jag snart aker hem och vill nyttja tiden.

De tar med stor sorg och tarar som jag har lamnat Kenya for denna gangen. Jag har haft en otroligt fantastiskt tid, med sa manga fina stunder. Fran kl 04.45-23 har mina dagar varit I full gang. Darfor bestamde jag mig for att tad et lugnt igar kvall/natt. Just nu pagar en film/musikfestival har pa Zanzibar. Sa jag bestamde mig efter lite mat, att kolla pa utomhusbiofilmen. Men oj sa trot jag var, somnade nastan direkt. Gick sen hem och fortsatte en underbar nattssomn.

Men igar nar jag landade mede det lilla planet blev jag forvanad, arg och ledsen. De orsokte tvinga pa mig vaccfin mot gula febern. Jag vagrade. Efter 30 min slapptes jag fri. De hotade med att jag skulle betal 50 dollar, eller aka tillbaka till Nairobi. Tillslut fick jag ga, om jag bara var lite trevligare. Men sjalvklart sa ville de ha pengar som tack, men NEJ. Jalva korruption! Har kommer man och ska forsoka hjalpa landet med et av alla dess problem, sa blir man mottagen pa detta vis. Jag verkligen hatar Afrika ibland. Regeringens fel. Jag har sprutan, men inte med mig kortet. De har aldrig fragat forut, och jag vill inte ha nagon spruta fran en liten glasbur av nagra otrevliga kvinnor.

Taximannen tog mig till ett bra guesthouse mitt i stan., Nara till allt. Gott. Idag vantas en tur till Omar  och pojkarna. Det ska bli spannande! Han har paborjat sitt husbygge pa den mark som hans syster kopt till honom. Eftersom jag inte har nagon telfon nu I Tanzania, sa ska jag bara overraska. Det blir spannande. Haha.

Mbonge. Simon. Collins. Sebastian. Alex. Antony. Haidar. Ronald. Jimmy. Fredrick. Gideon. Antony. Ronny. Makau. Brian. Bernard. Evans. Clinton. Felix och Elijah.

 Det ar alla killar som bor pa JIA Courage House I Mlolongo. Endast Sebastian saknar sponsor! Nagon som kanner sig manad? Vill du veta mer sa skicka garna ett mail! J Annars ar jag sa glad! I januari borjar Jimmy, Antoy och Mbonge gymnasiet. Det kommer att bli lite dyrare, sa darfor letar vi ytterligare nagra sponsorer da.  

Alla har de varit pa sjukhuset och gjort en halsokontroll. Och ALLA ar friska!! Inga sjukdomar! Endast nagra fa allergier. Underbart att hora.

Tack till alla er som har skankt och skanker pengar. Ni ska fa personliga mail, gallande vad jag har kopt! Nagot av det basta kopet blev en varm fleecetroja till alla. For endast 15 kr st. De tar nu den kallaste perioden i Narobi, sa just darfor. Till de som inte har dubbla filtar, ska vi kopa en extra. TACK! Jag, George och inte minst pojkarna tackar dagligen. Min sista kvall sa stallde sig alla upp var och en for att dela med sig av sina tankar. Glada, men samtidigt ledsna. 

Ar detta ratt det jag gor? Kommer dit for att dela med mig av min gladje, karlek och energi. och PENGAR. Ska jag komma dit och klappa mig sjalv pa axeln, somna lycklig varje kvall for att jag har adstakommit nagot. Hjalpt andra och gjort dem lyckliga. Lyckliga? Hur lyckliga da? Av att de har tvingats lamna sina familjer p.g.a hunger, och sedan fatt mojligheten till att ga i skolan, ny familj, bostad, mat och klader och mycket dartill. Jo, jag tror att jag gor dem lyckliga. Men valdigt olyckliga nar jag aker darifran. Det ar sa de uttalar sig iaf. 

Jag lovade dem att komma tillbaka i december. Att ge dem hopp kanns viktigt. Hopp? En dag vill jag ta dem till Sverige. Men varfor da? For att de ska bli lyckliga, alska mig? 

Ojoj, sadan forrvirring i allt. Varlden ar sjuk. Jag ar sjuk. Mitt hjarta klappar, skrattar och grater. Tystnad och skrik. Efter att ha lamnat Mlolongo for denna gang. 

Detta ar en del av mig som ni far ta del av. Jag vill dela med mig av det som hander i mitt liv ang. Afrika. Snart vantar ett annat liv, nasta vecka, da jag kommer hem. 

Men jakten pa att finna och oppna vagar for dessa pojkar slutar aldrig. Min karlek tar aldrig slut.