Efter att ha varit i Kenya...

Efter att ha varit i Kenya, så länge som sex månader- så känner jag verkligen att det är där jag vill bo. Med några sommarmånader i Sverige, och en vecka på vintern. Det vore drömmen, och den är väl inte omöjlig? Jag hoppas att få jobb på svenska skolan som ligger i Nairobi, men blir det inte så- så finns det så mycket annat. Allt går om en vill, om en bara har ett jävlaranamma :)

Barnhemmet som jag nu alltså varit med och startat, driver och tänker avsluta om några år ligger utanför Kenyas huvudstad Nairobi. Det ligger en timme söderut mot kusten, i en förorts som heter Athi River.

Vi flyttade alltså dit i Januari 2015. Från ett plåtskjul med 12 killar där hälften rymde, är vi idag 23 stycken. Efter ett år startade vi en organisation med vårt barnhem, vilket gjorde att polisen och socialen kände till oss. Detta gjorde i sin tur, att  det var de som kontaktade oss om det fanns killar som behövde hjälp. De gjorde utredningen, och vi bestämde oss för om vi hade plats, tid och pengar.

Det började med att Grace tog en paus, och nu vill hon satsa på sitt eget liv i Hong Kong, och därför har jag ju ansvaret. Ansvaret för att dessa killas ska må bra och avsluta sina studier om några år. Men jag har hjälp från olika håll, familj och vänner och fantastiska Frida som varit där flera gånger och hjälper till så mycket hon kan tillsammans med sin pojkvän. Likaså Marie och Tomas som hjälper till på flera olika sätt, Tack vare att de bor där. Läs om deras speciella och underbara liv på deras blogg http://tomasmarie.blogspot.com så inspirerande!


På lördag ska jag vara med och fira "världens barn" dag i Tranås. Prata, dansa och sälja grejer på torget. kom kom kom! Hela dagen, men jag ska dansa kl 13...typ... :)

Förra lördagen var jag inbjuden till Tranås Montico, tack var drivkraften Lottie, för att prata om barnhemmet. Fick ihop hela 3000 kr, tack vare de som kom och lyssnade, och pantkraften. TACK!

Killarna har inte varit i skolan på snart två månader. Det är strejk i Kenya, Lärarna vill ha högre löner. Och det förstår jag! men undra hur länge den kommer att pågå, det sägs fram till januari.....

nu ska ni få se bilder från skolan! 

Klassrummet

Varje fredag är det uppställning utanför. Flaggan hissas, rektorn talar, olika priser ges ut, och sånger sjungs.

Min favoritlärare och vän Veronica, som jag har regelbunden kontakt med. Hon hjälper mina killar mycket, med material, kärlek och pluggande. Idag ska hon hem å besöka dom!

Förste lärarnas kontor!

Pojkarna i sina uniformer..

 

Dessa dagar spelas det mycket fotboll...

Ingmar. En cyklist från Danmark till Sydafrika. Han cyklade förbi oss och stannade en natt. Gav oss alla inspiration och energi! Och tre nya cyklar. TACK!