Det har kommit ytterligare två pojkar till JIA Courage House i Mlolongo. Det betyder alltså att de nu är 24 st. Halleluja. Tänk vad många vi kan hjälpa! Min dröm för dessa pojkar är vekligen att de kan få bo i ett hus med egen trädgård. Med lite utrymme och frihet. De bor nu så himla trångt. Och ingen trädgård finns där heller.
Tänk att få något eget. Hyra eller köpa. I något område med natur istället för sopor. Varför kan jag inte få ta dem till min föräldrars hus i den småländska skogen? :)
Jag har nu påbörjat lärarutbildningen F-3 på Malmö högskola. Det känns helt rätt. Så kul och intressant! Vi har blivit indelade i två klasser, ca 70 vardera. Och sedan smågrupper om 4-6. I min grupp är vi fem tjejer. Jag fick nöjet att vara med de bästa. Ja, så är det! Tack slumpen! :)
På fredag har vi en redovisning om flodens lopp, vatten. Då kommer jag som inledning att säga.
För dig och mig är det självklart att ha rent vatten väldigt nära oss.
Vi kan öppna en vattenkran med klart och rent vatten nästan oavsett var vi befinner oss i Sverige.
Varmt eller kallt. Precis så som vi vill ha det.
Så är det inte för de flesta människorna i världen.
Det här är Kirikou och Modi som har varit gatubarn under 5 år i Tanzania. Då fick de samla ihop pengar för att kunna köpa billigt dricksvatten i en plastpåse. Duschning och tvättning gjordes i havet.
Nu har dessa tonåriga pojkar ett hem. Under 4 månader hämtade de vatten ur en brunn ca 3 km bort. Men tack vare min hjälp får de nu vatten från en tank, endast 1 km bort. Det här, och mycket värre är verkligheten för många just nu, idag.
Men tillsammans kan vi ta ansvar och göra skillnad. Och ständigt påminna oss själva om tacksamhet.
I slutet kommer vi att "knyta ihop påsen" genom att jag pratar om Gangesfloden i Indien, och Naivasha-sjön som ligger i Kenya. Hur det ur Naivasha-sjön pumpas ut vatten och förorenas något förjävligt, bara för att det ska odlas blommor runt om. Istället för att ta till vara på det rena vatten som egentligen finns, och likaså odla mat. Snittblommor från Afrika är alltså inget ni ska köpa, OK?! :)
Pojkarna på barnhemmet går i skolan som vanligt. Vi har nu sponsorer till alla pojkar. TACK. Även till de nya! Min bror och andra, står för andra kostnader, såsom el och vatten, bananer och gröt, och löner. Marie som jobbar på svenska skolan, tillsammans med hennes man och vänner, var och besökte pojkarna i helgen. De köpte madrasser till de nya pojkarna, och ska troligtvis köpa in så att de får fler TV-kanaler. Jag minns att pojkarna berättade hur mycket de önskade att kunna se fler fotbollsmatcher. Så oj, vad glad jag blev över detta nu!
Andra nyheter är också att pojkarna inte ska gå lika länge i skolan om dagarna, och heller inte på lördagar som tidigare. Nu blir det måndag-fredag 7-16.30. Istället för till kl. 18.30 och även lördagar. Ska vi kanske tacka den nya rektorn som har tillkommit. ? :)
Pojkarna hos Omar har jag fått kort på lite då och då. Omar kan nu skicka från sin mobil, och jag har även fått från min vän Ida som är på Zanzibar. Det verkar gå okej. Jag vet inte helt säkert. Omar är ute och strular en del. På krogen, och med sina vänner. Men pojkarna går i skolan, äter mat, hus, madrasser, flera som bryr sig om dem, rent vatten, cyklar, natur och havet.
Jag hoppas att de har det någorlunda okej, men helt säkert vet jag tyvärr inte.
Trädgården. Det byggdes en stor husgrund innan jag kom dit och sa att vi fick börja med ett litet..
Detta lilla hus med ett rum kostade va 5000 kr att få ihop.
Här ser ni lite in. Består typ av tre sängar...
Dullah, Modi och Kirikou på stranden efter skolan.
Dullah och Othman
Modi
Någon av dem på sin cykel..
I Mlolongo har de haft ytterligare en städ-dag. Grymt!
pojke nr 21 och 22 är två bröder. Fred och Justus. På bilden är de nr 2 och 5. Nyinköpta handskar till sop-dagen!
Men ja. Drömmen om ett hus alltså. Jag funderar på om jag skulle kunna berätta om idén för min nya klass? Kanske skulle de vilja vara med att hjälpa till, och förverkliga detta. Om alla skänker typ 100 kr/månaden. Så blir det 7000. Detta skulle kunna göra det möjligt för dem att bo i ett eget fräscht hus med stor trädgård i ett fint område....Hmm vad tror ni? Vågar jag berätta och fråga dem någon gång på en storsamling inom en snar framtid...?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar