torsdag 14 maj 2015

Tystnad från i morse.

Tystnad.

Oj vilken tystnad det råder i detta hus mellan 00-05.30. Det enda jag är är någras djupa andetag och Simons snarkningar. Och självklart älskar jag denna tystnaden, eftersom de andra timmarna är ganska fulla av ljud och liv.
Men kl 07, när alla har gått till skolan igen, då vilar jag eller somnar om en stund igen till solens uppgång och fågelkvitter. Vi bor i ett rikt område där en har ett stort hus och egen trädgård, och med en massa träd å grönska runt omkring. Ingen trafik och knappt några människor. Alla jobbar ju dagtid.
Nästan mitt emot har vi polisstation och domstolen, och sjukhuset. Några ytterligare steg, skolan! Där är jag någon gång i veckan för att se så att allt är bra. Vi har pojkar i årskurs 1-8. I gymnasiet "form" 1, 2, 3 och 4.
Det är verkligen en sann fröjd. Alla årskurser utan femman! Haha, vilken familj slår det?!
Jag har verkligen en nära och bra kontakt med rektor Nicodemas. Han är supertrevlig och bra. Hatar själv barnaga, så försöker verkligen att få sina anställda till att sluta. Glädjeligen blir mina pojkar nästan aldrig slagna, då de är väldigt ytliga och talangfulla. Jag skrev väl att de flesta är bland de topp 10 i sina klasser? 3-4 av pojkarna är tom nummer 1!
De blev ju även uppkallade för hela skolan då rektorn berättade för alla hur väluppfostrade, smarta, trevliga, sociala och talangfulla de är?! :)) så glad jag är för det.
Då kan jag lätt glömma bort deras jobbiga beteenden här hemma ibland...
Jag har även en väldigt bra relation med Veronica Mutuko. En galen härlig lärare. Vi hade ett möte med alla mina pojkar i skolan. För att visa hur mycket vi bryr oss och vill att de ska gå bra för dem. De kan alltid komma till henne om det är något- hemma eller i skolan, för vi kommer att ha nära kontakt.
Ska dit idag igen på besök, för att kolla in några lektioner.

Några kvarter bort från vårt hus har vi butiker å restauranger. Men de stänger kl 20! Vilket är så bra. Det betyder att vi inte alls har problem med att hålla pojkarna innanför grinden kl 19.
Självklart tar vi promenader då och då. Eller springturer!

Förresten.. I skrivande stund så är kl 05. Råkade vakna tidigt.. Och kommer väl snart få besök av ungarna som vill ha något, berätta något eller bara ha en kram. När jag tänker efter så är det ju helt underbart. Men som tex igår..när vi var å handlade en kakor för att fira en gammal volontärs födelsedag (Mimey).. Haha jag var där med 8 st. Alla vill prata å berätta saker samtidigt å kan inte hålla sig till en annan har pratat färdigt. En massa Glädje och kärlek som kräver sådan uppmärksamhet för att kunna kontrollera och dela på dem...!
Men samtidigt så kräver de inte alls mycket. De är bäst på att underhålla sig själva och med varandra. Jag älskar det. Fatta vad mina framtida barn kommer att ha en stor familj.....

Jag är sååååå glad för området som vi bor i! Rent och fint.
Fattigdomen och orättvisan ser jag nästan inget alls av. Självklart vet jag att den finns där hela tiden. Men i detta område bor övre medelklassen och medelklassen, så jag kan glömma bort fattigdomen ganska ofta, och det gör att jag orkar leva mer.
Skulle jag se den varje dag, så skulle jag vara helt sönderstressad och sorgsen av orättvisan.

Imon ska jag åka in till stan för att köpa lite smått å gott!! Vill ni ha något?!
I stan möts jag av gatubarn som sniffar lim...pojkar, och nu har jag även sett flickor. Vad gör jag när de de vill ha min uppmärksamhet? Försöker prata lite, men sedan bara gå. Ser jag att de inte är höga på droger, så frågar jag en massa. Och säger att en dag snart kommer de att bli räddade från gatan- sluta aldrig tro på Gud, för han finns vid din sida så länge du vill.
Tro hopp och kärlek.

Gud. Det är tack vare honom som pojkarna här har fått ett så bra liv, säger de.
Oavsett vilken sorts tro det är så får vi aldrig sluta tro och ge upp!!
Men när det gäller jehovas vittnen så behöver vi inte ha dem här... Hahaha!!! Det räckte med en gång. Oj vilka diskussioner det blev angående månggifte och homosexualitet. Pojkarna höll på att spy efteråt, likaså jag och Justice. Men ändå kul!!!! Hahaha. Aldrig mer.
På söndag ska vi till pojkarnas gamla kyrka i Mlolongo. Där vi ber, sjunger och dansar.
På lördagen ska några från vår nya kyrka här i Athi River komma å dela vår tid. :)
Pojkarna här har en sund tro till Gud och kyrkan. Vissa tror mer, andra mindre. Vi försöker gå till kyrkan minst en gång i månaden iaf.

 Ni undrar lite hur jag klarar att känna dom. Det vet jag ju inte om jag gör?! Det är blandade känslor. Men jag känner ändå att nu är det dags! Våra smekmånader är över och jag vill en till mitt andra världens bästa liv i Sverige.
Jag är så trygg med att lämna dem nu. Justice är verkligen unik. Jag och pojkarna älskar honom. Han är tydlig, organiserade, respektingivande och full med humor, glädje och kärlek. Han är nästintill perfekt! :)

Så, 5.55, makau var den första som kom in! Knack knack. - are you awake? How was your night? Can you help me with Colgate. And Julia, can I have some small coints from you so that I can buy covers for my books? Teacher Veronica gave us new books yesterday, and we were told to cover them. I want to buy in the small shop, that cover that is used for the ugali flour. But not now, in the afternoon."

Okay! Så släckte han lampan och gick ut med tandborsten i sin mun. Makau är den första som kom till detta barnhem. Å det var han som var med mig hos Marie och Tomas.
Alla som kommer hit älskar honom för hans galenskap, kreativitet och sociala sida.

"Niaje! You wants to see something?
"Are you awake? You are chatting?"
" hahahha Julia, yesterday you just slept when we were in the room! And you said "Fuck, there is a lot of Mosquitos"
"Julia, assist me with Colgate?"
"Tomorrow there is a parents meeting, you have to come"
"Can you give me some oil please?"
"Help me with fare, and the remaining balance of the school fees, cause today we have the exams"
"Do you have a pen?"

Jaaaaaaaa, gomorron!! Nu är kl 07, och alla har gått till skolan. Tystnader är återigen här. Jag har fåglarna, några hundar, en mygga och ljud från en köttfabrik som låter som ett vindsus. Det är ok.
Pojkar stora som små har varit inne i mitt rum, suttit i min säng tills nu. Sen kom Justice. Han är den som alltid väcker dem, förbereder gröt och banan. Och ja, han delade ut en ny colgate (tandkräm:) till alla också. Ska dela ut strumpor och pennor ikväll.
Justice och jag skrattar hela tiden. Det är så vi överlever!! Vi måste göra skämt av allt. Och fasiken så gött det är!!! Han vilar en liten stund till, sen ska han in till den stora marknaden och köpa grönsaker. Varje vecka för 300kr. Vi tjänar på det, stora billiga marknaden!

Så maten varje månad:
grönsaker 1200Kr. Torrvaror såsom gröt, ugali(majsmjöl), bönor, maj, ris, olja, socker och te kostar ca 1200 kr/månaden.
Bananer till alla 15kr/dagen.
Ibland bröd 5 kr limpan med 20 skivor.
Ibland mjölk 5kr litern.
Ägg 1 kr/st.
Fisk till all en måltid 50kr.
Kött till alla en måltid 300kr.

Så ja, det år ändå ganska billigt!! Lägger ca 4000kr på mat i månaden....

Men ah, jo, ja, jag älskar att vara här. Justice! Han berättar alltid roliga historier om alla pojkarna, om vad de säger å gör. Så kul!
Pga av att de två tjejerna som volontärjobbar här sover i hans rum, så sover Justice med de stora killarna. Han älskar det å tycker det är skitkul att höra allt.
Jag pratar ju inte Swahili, så fattar inte allt. Fattar endel, vad som pratas om, med inte detaljer. Och faktist, det är ganska så skönt, för då kan jag passa på att vila hjärnan!

Okäääääj. Jag ska börja städa å packa lite nu....

Förresten, en annan sak som gör mig glad är att vem som helst kan hitta hit. Eftersom det är skyltat hela vägen till "Mavoko Law Court", sen frågar du efter en Mzungu. Viting. Där bor vi!!!! :))

En annan sak. Igår köpte jag pallar och matbord! Jippie!!! Nu kan. Vi plugga och äta mat varje dag tillsammans. Tack för skickade pengar!!! ALLT går till nytta.

Och Justice ska börja ha läxläsning med ungarna varje kväll. Så bra. Han är ju lärare.
Han ska höra på skolan om de behöver hjälp. För han säger till mig "Julia, i want to be here forever. I want to die with these kids"

Kan det bli bättre? PRISA LIVET.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar