HjääääLP.

Måndag Måndag. En ny fantastisk fullspäckad vecka. Jag har verkligen fullt upp, nästan konstant. Mina tankar går till dom som jobbar heltid, har en partner och flera barn, ett hus med trädgård, och intressen som ska hinnas göra. Jaa....alla fullspäckade scheman hit och dit. Alla depressioner, stress å sjukskrivningar.

Igår hade jag en helt underbar kväll på alla sätt å vis. Två töser å jag. Vi skrattade nästan ihjäl oss, och pratade om livets djup flera timmar. Mycket om vår inre stress. Det är nog mestadels den som gör att vi går in i den där väggen, och tillslut faller ihop.

Jag har mina föräldrar att tacka till tusen flera gånger om, för allt. Än så länger har jag inte fallit ihop. Säkert för att de alltid står där och tar emot, och hejjar på mig konstant, hela tiden, överallt. Tänk vilken sjuuuuk stress jag skulle haft om jag inte hade dom som stöttade mig med barnhemmet. Jag vet verkligen att de alltid finns där för mig, både när det gäller pengar, det materiella, psykiska, fysiska, och sist men inte minst kärleken och glädjen.

Som skrivet är mina veckor nästan proppfulla. Plugg, jobb och dans. Olika saker som ska fixas hit och dit. Men ett av trixen som gör att jag klarar av det, är nog min dagliga yoga och meditation. Varje dag försöker jag hitta stunder för detta. SÅ viktigt. Det är verkligen ett tips för alla er som känner stressen, och en ökande onaturlig puls.

Men HJÄLP. Den finns nog också överallt hela tiden. Även om den behövs mer. Min mammas. Varje tisdag lagar hon mat i kyrkan, till alla tiggande Romer i staden där hon bor. Hon springer omkring i sina färgglada, hemmasydda och hemmastickade kläder, och skämtar med alla, så de tydligen får gapskrattsanfall. Oj vad underbart. Detta gör hon tillsammans med en annan eldsjäl, Susanne. Och Julia. En av de mest empatiska, eftertänksammaste och klokaste människor jag känner. Det var hon som tog initiativet till detta. TACK.

Melina, min allra käraste barndomsvän. Igår satt hon flera timmar med att försöka hjälpa mig. Hon vill med hela sitt hjärta hitta det bästa mobilabonnemanget till mig. Min iPhone är nästan helt paj, och nästa år hoppas jag på att flytta till Norrland för en tid. Så därför behövs ett abonnemang med bra täckning. Även om Melina aldrig kommer till Afrika, hatar dans, skrattar åt allt jag gör och älskar att dissa mig, så finns hon ändå alltid där. På hennes sätt. Hon skänker pengar varje månad, vilket betyder så mycket för mig. Det är självklart inte det viktigaste för att visa att man är god, men det betyder ändå så mycket att hon stöttar mig i det jag gör.

Förra veckan var min vän Josefine i Kenya. Hon var på barnhemmet. Hennes hjälp betydde sååå mycket. Hon släpade dit min trasiga rullväska fullproppad med en massa saker till pojkarna.

Denna vecka åker min vän Anna till Tanzania. Då tar hon med sig lite paket till Kico. Och förhoppningsvis en massa armband tillbaka.

Tänk vad människor ändå är goda. Jag blir så varm av allt. Tacksamhet.

Andas, blunda och tacka. Det kanske låter töntigt, men det är en av de viktigaste nycklarna som öppnar dörren till det verkliga livet.

Varje vecka skickar George bilder på pojkarna och maten. Fisk en dag, och kött en annan. Tänk, om sex veckor är jag där....