Under stora delar av min tid i Tanzania så hängde jag med dessa pojkar. Lyssnade på deras berättelser och försökte förstå varför de lever som de gör. Det är tungt att höra, och ännu tyngre att lämna dem. Att veta att de är där nu nu nu nu nu. Men jag väljer ändå att lyfta fram ur hjärtat den glädjen som jag känner över att vi faktiskt lyckades hjälpa flera väldigt sjuka till sjukhuset, och fem av dessa att komma hem till sina familjer igen!
Vi spenderade en dag med 12 av Dar es Salaams pojkar. Vi köpte kläder, skor och massor med mat. Ca 1000 kr.
Jag gav dem kläder som jag hade med från Sverige. TACK till mina gamla DANSELEVER!
Denna lilla goding. Padil. Kramade sig fast vid mig varje gång vi sågs...är tyvärr kvar på gatan..
Hassan i mitten var en annan goding. Vissa blir lite extra...Roger till höger, skickade vi hem med bussen till Kigoma! Mormor ringde och tackade så.
Detta var dagen på nyårsafton. Under tolvslaget skulle de bara försöka sova på något gömt ställe, för att inte hamna i något bråk eller bli skadade.
Abdul har en tröja från en danselev. Ja, blir ganska smutsig direkt..
fortsättning följer......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar