Vem Bryr Sig?

Vem i detta land bryr sig om alla dessa gatubarn som finns overallt? Jo, det ar fatktiskt manga, aven om jag knappt tror det ibland. 

Ar du ute och gar en dag pa stan och i olika omraden, sa ser du ca 15 st. Mestadels pojkar i 10-15 ars aldern. Aven lite aldre pojkar med trasiga klader, smutsiga och en stor sack pa ryggen. De ar troligtvis gatubarn, av den aldre sorten. 

Tycker du att du sjalv har problem, sa har du aldrig problem som overforlorar andras, aldrig. Inte manga av de manniskors problem som bor pa den afrikanska kontinenten i alla fall. Det finns manga rika har, och saa manga fatttiga. Det ar sa sorgligt att se. Alla borde se fattigdommen som existerar har, for att kanna tacksamhet till tusen over sitt egna liv. I alla fall alla ni som laser min blogg, tror jag. 

Barn som lamnar sina hem gor det p.g.a att foraldrarna misshandlar varandra eller barnen, dricker for mycket, har ingen mat, har inga pengar. Sjukdomar och dodsfall. 

Felix och Elijah ar tva killar pa detta "pojkhem" som nyss kommit hit. De har varit har i nagra manader. De ar tva helt underbara varelser som man aldrig kan forsta ha bott pa gatan i ca 6 ar. De har sniffat bil-lim ur falska, trojor och tyg som de doppat i bensin, druckit alkohol i mangder, rokt marijuana och cigaretter. De har sovit utomhus alla dessa ar, tvattat sig i smutsigt vatten, overlevt dagar och veckor utan mat, blivit slagna av aldre och poliser, inte gatt i skolan. Pa helgerna har de forsokt snatta sa mycket om mojligt, eftersom da aker manga rika ivag. De har burit vapen och varit slavar at de som ar aldre. Massa R pa hela kroppen.  

MEN dessa 18 stycken killar har valt att lamna beroendet och livet pa gatan. De har nu valt att ta emot hjalp, trygghet och skolgang. 

Jag ar har med dessa killar, och ar sa stolt! Sa stolt over hur duktig och fin man kan vara trots allt hemskt som hant. 

Men vem bryr sig da?

Jo, det finns faktiskt valdigt manga manniskor som gor det. Organisationer. Men barnen ar sa fast och forlorade i drogerna som de fastnat i, att de kan inget annat. Limmet har jag luktat pa, och det ar sa starkt sa att du blir helt borta. Forlorar medvetandet totalt. Kanner inget, vet inget. Flyger. Glommer alla dina problem och hungerkanslorna. 

Felix berattade massor idag nar vi var i Nairobi. Nar han tog limmet sa tyckte han att bilarna pa vagen var jattelangt borta. Nar de korde pa honom sa kande han knappt det och sa bara att de skulle kopa nytt lim till honom. 

De som saljer lim, ar troligvis galna i pengar ja. Usch. 

Kanske man bara skulle ta dessa barn fran gatan och lasa in dem. Efter ett tag skulle de nog forsta. Tror jag. 

I lordags var jag med om den varsta synen jag upplevt. Jag, Omaroch Agnes skulle leta efter en bra vaskaffar. Den var stangd, men istallet motte vi en ung tjej. 

Hon kom fram till oss, vinglande. Ca 18 ar. Trott och sliten med en bebis pa ryggen, ca 5 manader. Hon bad om pengar och mat till sin unge. Smutsig och blot efter allt regn som varit dessa dagar.

Jag flrsokte prata med henne lite, men Omar sa att hon troligen var full. Jag sa att hon kude folja med till affaren, sa vi kunde kopa bananer till ungen. Men hon ville hellre ha mjolk. Nar vi gick till affaren, sa tog hon fram limmet och sniffade! Usch, mitt hjarta stannade. Detta starka lim. Hon tog flera andetag. Jag bonade och bad henne om att sluta. Men ingen reaktion. Omar kopte mjolk och vi bad henne om att sluta sniffa. Unden hade flugor i ansiktet som vi forsokte vifta bort. Vi ville byta mjolken mot limmet. 

Hon var helt trott och borta, tog djupa andetag ur flaskan. Ett till, ett till, sista. Nej hon vagrade att ge oss flaskan, sa vi gav henne mjolken trots allt. Hon tackade, vinglade ivag, och skrek hogt. 

Folk runt omkring skrattade och tittade konsigt pa oss. Da kande jag verkligen, VEM BRYR SIG?

Sa hemska kanslor jag hade i kroppen da hon andades in fran flaskan. 

Vi gick mot bussen och sag en pojke som sov pa gatan. Kompisen sniffade lim. 

Vi satte oss i bussen. Men jag ville tillbaka till pojkarna. Vi gick tillbaka. Jag ringde George som jobbar har pa hemmet. Han sa att vi skulle bestamma en ny tid for att traffa pojkarna. Men regnet kom, och de var borta.....

George ar en eldsjal som bor med dessa 18 pojkar. Han fnns har for dem hela tiden. Och de alskar att vara har. Just nu sitter du har utanfor mitt datarum och tittar pa film. Vi ska snart titta pa en dansfilm - Safarina.

Jag har idag kopt massa godsaker. chips, popcorn, tuggummi och Oboy. Det ska vi ata efter maten. Vi ska dansa och fira in det nya aret! For idag ar det nyar! Jag kopte idag aven gejer som de behover till hemmet. Tre nya knivar, 10 tallrikar, 10 muggar, skedar, stor spade att rora om maten med. kladnypor. 

De har sa lite av allt. Delar pa tallrikar och muggar, sa nu har de flesta var sin!

Vi ska ocksa borja ta tag i soporna har i naromradet pa allvar. Sa idag kopte jag jag tva stora spadar, en skottkarra, sopsackar och handskar. Pojkarna har redan borjat stada for fullt! De tyker det ar viktigt och bra, och bra att tjana sina egna pengar! For en stor sopsack tjanar de 20 kr av mig. 

TACK till LOUISE BURENBY som gjorde och fixade julkort, sparade ihop pengar till dessa pojkar istallet for att ge till de som redan har. TACK! dina 850 kr gick till detta idag. "Sop-redskap" godsaker, och sakerna som behovdes i koket!

For de dryga 3000 som FRIDA HALL samlade ihop, ska jag kopa sangklader till pojkarna. Det behovs verkligen, de sover pa madrassen och filtar, vilket inte ar sa frascht efter ett tag. Pengar som ni andra har skankt kommer aven ga till det bl.a. TACK!

Dagen pa vattenlandet var helt fantastisk. Barnen var jatteglada hela tiden. Vi badade, spelade fotboll och at gott. Pommes, burgare och korv, och lask! LYX! haha, ett gang pa 23 pers. harligt!

Dagen kostade ca 2500 kr. Men det kan gora skillnaden till att vilja leva. Sa det var det absolut vart.

Idag var jag och Omar inne i Nairobi med Felix och Elijah, for att leta upp den dar kvinnan. och se vad vi kan hjalpa henne med. (trots att jag tror hon blivit erbjuden hjalp flera ganger)

Men nagot konstigt har hant med min bank, sa jag kunde inte ta ut nagra pengar. Pengarna jag hade kvar rackte endast till var mat. Tyvarr. Vaskaffaren och den unga kvinnan far vanta. 

Men vi hade en superbra dag inne i stan. Spelade kort i parken, och pratade med anra gatubarn som vi gav godis...

Okej. I morgon ar sista dagen har i Mlolongo. Vi ska stada, dansa och saga hejda till alla. det har varit en bra vecka har. Jag alskar det. Kom och halsa pa!

Vi hors nasta ar!! Tack sa lange! Massa kramar!