TAnzania

Kinehe!

Nu ar jag i Sukuma-land dar man pratar Sukuma. Det ar ett omrade i Tanzania som ligger vid Viktoriasjon nara staden Mwanza. Jag har varit har i drygt en vecka.

Forst var jag ju pa barnhemmet fran tisdag-fredag. Var lite I storstaden Nairobi och vantade pa att bussen skulle ga till den by I Tanzania som vi forst skulle dansa i. Jag gick pa bussen, bara jag som viting – Mzungo, som de sager har. Traffade en svensk kille innan jag klev pa. kul! Jag akte alltsa buss hela natten och kom fr5am nasta dag kl 15 till Lugeye, och motte upp de andra danskarna, och svenskan Gun. Busschaufforen var sa snall och hjalpsam, de hittade den lilla byn jag skulle till, stannade och hjalpte mig med allt. Haha.

Var I Lugeye ochd ansade deras traditionella dansa som de flelsta I byn kunde. Forsta gangen for mig, och det var saa kul! Man dansade med en pinne, och jag hade ju lite fortur eftersom jag drillat ;) neda, jag var den enda som var helt nyborjare, sa de flesta skrattade at mig eftersom jag dansade mer Vastafrikanskt. Men men, det gick ganska bra, och massa med energi! Alla aldrar pa dansarna. Fatta att man faktiskt kan dansa hela sitt liv! Det handlar bara om vilken attityd man har till sig sjalv, andra och dansen, for det kan bli lite lojligt annars. Jag alskar barn. Dansade hur mycket som helst med dem pa kvallen. Haha, Waka Waka! Jag fick halla massa sma bebisar och bara pa ryggen I en kanga. Undebart. Sota sota. Vilken kansla, vi dansar I byar bland lerhus och hur mycket folk som helst kommer for att titta pa alla konstiga vitingar. Lika stor upplevelse for de som for oss. Maktigt! Alla borde fa vara med om detta.

Vi sover I talt och duschar med kallt vatten fran en hink som vi hamtat. Solen steker min kropp och jag har redan brant mig, blivit brun och borjat fjalla! Men men, har  ju bara varit har I knappt tva veckor an. Sa hinner nog fa lite mer farg.

Vi har hunnit dansa I tva byar med folket, tagit det lugnt I en annan, Bujora. Och ska imon till den tredje och sista byn for att dansa till torsdag. Da tar jag bussen tillbaka till Nairobi igen. Och moter upp Erica!! Hon ska komma och vara med mig har, yeah!! Underbara hon.

Jag mar fint. Men jag tycker de tar lite sorgligt hur de flesta manniskor har lever sina liv. De som bor I byar gor samma sak varje dag. Later livet bara ske. Vaknar, odlar, diskar, tvattar, ater mat, dansar, spelar trummor och sjunger. Dag ut och dag in. Och de flesta inte ens sjunger och dansar. De bara vantar lixom. Sitter ner och fixar lite smasaker. ? jag fattar inte. De tar svart att forsta hur de overlever, men de flesta gor ju det iaf, utan jobb. De flesta har inget jobb. Kanske lite smatt… Jag blir lixom rastlos manga ganger  nar jag ser allt. Manga man dricker for att fa tiden att ga, medans kvinnorna gor det mesta. Sorgligt. Manga svarta man I dessa byar ar gifta med danska kvinnor efter att det har funnits lite sammarbeten hit och dit. Men en sak ar nog saker for mig, jag vill inte ha en man har ifran. Alldeles for stor krock. De tar verkligen nagot jag har inset nu! Ojoj. Nejnej. Aven om man inte alltid kanske tror det, sa ar det det.

Jag alskar mycket med afrika och juter av tiden. Jag har ju for sjutton semester! :) Men jag inser ocksa hur mycket jag alskar Sverige, Malmo, och allt jag har dar. Kultur, Natur, familj och vanner! 

jag forsoker leta efter garn och tradar sa jag kan pyssla med barnen nar jag kommer tillbaka till Nairobi. 

Ha det underbart nu allihop! Jag har forresten inte varit sjuk an, bara lite diarre, men det raknas val inte :)

Kraaaaam!

tyvarr inga bilder, glomde sladden!